Ruggig morgon

Idag har vi en riktigt ruggig och kall morgon här i byn och prognosen framöver tycks vara att det kommer att bli kallt. Kallare än det hittills har varit, och kanske, kanske kommer första frostnatten att sätta sina spår utanför mitt hus.

Jag kurar ihop mig här inne idag. Tänder mina ljus, drar på mig raggockor och en tjock tjock tröja och dricker mitt Kusmi Tchai te. Bara doften av det där teet framkallar riktiga myskänslor och att hålla sig inne en sådan här dag känns som ett bra beslut. 

Och när jag sitter här börjar jag fundera. Fundera på allt som hänt under det senaste året. Funderar på alla människor jag stött på och får en varm och pirrande känsla i hela kroppen när jag tänker på att det var ungefär för ett år sedan som jag tog beslutet att den här bloggen skulle bli en "öppen blogg". En blogg där jag  ville dela med mig av mitt liv, skiva av mig lite skrivklåda och tvinga mig själv till att lära mig fotografering.

Och ja, jag är glad att jag tog det beslutet. Tog det steget och vågade gå ifrån min stängda och väldigt privata sfär. För ni, ni är det som ger mig energi i en annars så likriktad och mainstream vardag. Ni, vilka några av er jag faktiskt träffat i verkligheten, ni som jag aldrig träffat men det känns som om vi känt varandra forever. Ni som finns här men är anonyma och ni, ni som jag faktiskt känner och betraktar som mina vänner.

Alla ni - tack för att ni ger mig så mycket energi och mod att fortsätta göra det jag gör.

Jag är så ödmjuk och stum av förundran över den värme och godhet som finns. Alla människor jag "mött". Dörrar som öppnas och idéer som kläcks. Kontakter som knyts och tankar som hittar nya vägar. Så mycket kreativitet som flödar och så mycket glädje. 

Och då kommer tankarna... tankarna på att vilja träffa fler av er på riktigt...

Bara tankar än så länge, men bra tankar, och bra tankar föder idéer... eller hur!