I år var det barnens jul. Lyckan i att se den små tindrande ögonen och det förväntningsfulla pirret är ju numera en stor del av själva julfirandet. Det är länge sedan man firade jul för sin egen skull. Den tiden kanske kommer åter (eller?), men här och nu är det för dem, och enbart för dem som man anstränger sig lite extra. Jag önskar att mina barn ska se tillbaka på sina barndoms jular och minnas dem med värme och lycka. Sådär som jag själv gör. Så som jag minns mina jular. I mina minnen är allt lyckligt och underbart. Kanske var det så, kanske inte. Kanske såg jag inte det som fanns bakom fasaderna? Eller så fanns det inget bakom fasaderna? Hur som helst så gjorde mina föräldrar ett strålande jobb, för i mina minnen är julen något av det finaste på hela året.
Hoppas att mina barn ska minnas med glädje och värme.
5 kommentarer:
Åh, så fina de är! Härlig!
Hoppas ni får en fin dag.
Kram.
Tack för att jag fått ge dig så fina julminnen.
Jag minns också alla mina jular med glädje. Nja inte alla kanske men 98% av de är lyckliga och än i dag njuter jag så av att känna julstämning.
Hoppas jag får dela fler jular med dig och alla barnen
Jätte fina =)
Kramkram
Så himla fina bilder du bjuder på!
Jag önskar dig en fortsatt fin dag!
Kram Sofia
Jag minns barndomens jular med blandade känslor. Det var sådan konkurrens mellan mig och min syster om vem som fått mest, störst, bäst, dyrast. Vi försöker fokusera på annat. Självklart har vi jättemycket julklappar, men det går att göra så mycket mer av julen också som är värdefullt. Det glömde min mamma lite. Vilket vackert dukat julbord. God fortsättning
Skicka en kommentar