onsdag 9 november 2011

Det som är självklart

























Tänk att för ett år sedan fanns du inte. Du var mindre än ett dygn ifrån att födas men du fanns inte i denna värld. Och nu är du här. Och imorgon fyller du ett år. Ett helt år har gått och det känns som om du alltid varit här. Nu staplar du omkring som om du aldrig gjort annat. Som om den mest naturliga sak i världen är att du är här hos mig. Och vi alla vet, att du är den där sista pusselbiten. Den som håller ihop allting och gör bilden hel.
Och imorgon fyller du år. Och jag ska gråta en liten skvätt, såsom jag alltid gör när ni fyller år. Och jag ska minnas den där dagen för ett år sedan när det var så självklart att det var just du. Att det var just du som var du.

3 kommentarer:

Gunilla sa...

Så är det, precis så <3

Too di Boo ♡ sa...

just så:)) Och tänk vad tiden går...:)))

Thiel sa...

Fint berättat! Och tusen grattis till den sista fina pusselbiten. Kramar, Lisa