Uppe med tuppen

Hur sysselsätter man sig själv och tre barn en lördagmorgon som är sådär riktigt ruskig och mörk som den bara kan vara när hösten faktiskt kommit för att stanna?

Jo man gör nog det bästa man kan, och finner sig i situationen. Tänder ljus, bakar scones och ser till att mysa riktigt ordentligt och låta morgonen gå låångsamt, hasa runt och bara mysa i pyjamas.

Och ja, det var precis det vi gjorde. 

Sen att dagen började redan omkring halv sex för de flesta av oss, jo nog precis allihopa tror jag minsann, 

 det var absolut inte mitt påhitt, men vad gör man när man har morgonpigga barn? 

Men ja, en lång morgon blev det.

Så ja, vi har omfamnat hösten. Tänt en massa ljus och bara myst tillsammans. Det höll ett tag, sen blev det slagsmål och dags att aktivera gänget. Slut med mys och på med gummistövlar och regnkläder och så ut i rusket. En stund höll vi ut men sen lockade värmen och myset alltför mycket igen.

. Och nu har lugnet lagt sig för en liten liten stund här hemma. En liten liten paus att andas och varva ner. Släppa den där fruktansvärda fredagen långt bakom mig och faktiskt känna att det är helg. 

Och helt plötsligt längtar jag efter att få tända fler ljus, koka en kopp te och krypa upp i soffan medan regnet piskar på mina fönster med all sin kraft. 

Och det är då jag inser för första gången.

Jag har accepterat att den har kommit nu

Hösten alltså