Strandhäng

Hela dagen har vi tillbringat vid stranden. Det finns så sjukt många stränder här och alla är väldigt fina och framför allt barnvänliga med stora breda sandstränder och långgrunt en bra bit ut i vattnet. Vi hamnade vid en strand utanför lilla söta staden Sète. Själv älskar jag stränder och doften av salt hav och varm sand, men fram till nu har inte mina barn uppskattat detta alls. Alla resor vi åkt på tidigare har alltid inneburit ett ständigt tjat om att gå till Poolen. Någon strandlek har i princip aldrig förekommit då de hellre har suttit på en solsäng och tjurat istället för att grävt i sanden eller lekt.

Idag fick jag helt plötsligt en ny bild av min familj. Idag var vi verkligen en familj som tog det där med "strandliv" på största allvar. Inte en endaste fråga om att åka hem till Poolen, inte en enda sur min, bara nöjda och glada barn som grävde och byggde, samlade snäckor och plaskade i vattnet för allt vad det var värt. Och då kanske jag också ska tillägga att vi faktiskt inte åkte från stranden förrän klockan närmade sig sju på kvällen. De där timmarna under sen eftermiddag, kväll, när solen står lågt och ger ett guldgult skimmer över havet, det är då det är som bäst. Värmen har lagt sig och de ljumma vindarna smeker små kinder, idag njöt vi till fullo, alla fem. Än är tydligen inte undrens tid förbi.

Barnens fina strandfynd som ska bli fina sommarminnen

En bra dag på alla sätt och vis. Det är ju något visst med att få bada i Medelhavet, det har jag alltid tyckt. Så exotiskt det blir här i Europa liksom. Och att mina barn nu uppskattar detta lika mycket som oss andra det gör ju det hela lite enklare och lite roligare. Vi åker definitivt snart ner igen. Men imorgon stannar vi hemma vid "vår" underbara trädgård och Pool. Inte så pjåkigt det heller. 

Nej, inte alls.