Tredje dagen och tredje kvällen utan min familj. Det som från början kändes ganska skönt och som någon slags frihet har mer och mer bytts ut mot motsatta känslor. Saknaden gör sig ständigt påmind och mitt hjärta värker mer och mer för varje sekund som jag nu är ifrån dem.
Vi är nu bara två här hemma. Jag och och katten. Vi håller oss nära varandra, går runt och skrotar och pratar med varandra lite extra mycket i brist på annat sällskap. Hon känner precis som jag, att huset inte är som det brukar. Lugnt ja visst, men tråkigt.
Alla gånger!
Den här känslan av melankoli och enorm längtan ska jag lägga på minnet. Den kan vara bra att kunna plocka fram när kaoset återigen gör entré och man längtar efter en sekund att andas. Då ska jag minnas att det är där i stoj och stök med små kladdiga barnhänder som hänger runt min hals, med små yviga huvuden som ligger i mitt knä och med små tindrande ögon som jag hör hemma. Det är där jag har min plats.
I brist på annat pyntar jag mitt hem med lavendel. Bryter små kvistar och placerar på väl utvalda ställen för att de ska sprida sin ljuva doft.
Och så längtar jag lite till och känner värmen sprida sig upp i bröstet när jag tänker på att det faktiskt är imorgon som de kommer hem igen.
18 kommentarer:
Lilla hjärtat jag förstår hur Du
känner,jag kommer ihåg fast det är så länge sen vad mycket jag skulle göra. Men man kom liksom aldrig i gång,visst är vi konstiga.
Men som väl är naturligt,i morgon kommer de hem igen
lycka till
Jag brukar säga att det är nyttigt att längta efter sina nära och kära ibland, så man uppskattar varann mer! Men väntan kan vara ack så svår! Skönt att de kommer imorgon! Ha det så bra tills dess! Kram helena
Usch, det lät inte roligt att vara ensam hemma... Synd att du bor långt bort annars kunde du slagit ihjäl några timmar hos mig över en kopp kaffe ;)
Tur att din väntan och längtan snart är slut iallafall.
Kram
Man tror alltid innan att man ska njuta mera av den där ensamma tiden än vad man sedan gör. Man saknar dom nästan direkt, älsklingarna.Van som man är vid ett kaos... Tjejmiddagarna är iallafall en säker källa till energipåfyllning! Kram Jenny
Ja jag tror som du att det är bra att få längta efter sina nära och kära för att uppskatta dom extra mycket igen.
Och fint har du gjort hemma under tiden =)
Kram Thess
Är i precis samma situation som du, men utan katt, längtar så jag håller på att gå åt efter min familj... Fredag fredag fredag är mitt mantra!
P.s Första gången jag hittade hit, men vilka vackra bilder du tar!! :)
Hoppas du har en fin kväll // Sandra
Oh, känner verkligen igen mig. Jag kan bli så trött och bara behöva en andpaus.. men saknar dem nästan direkt. Hihi :)
Åååå den längtan är lite jobbig, men nyttig också tror jag. För precis som du säger så borde man ta fram minnet av den när det är som rörigast och man längtar efter lite lugn och ro. :)
Kramis
Känner igen.
Snart kommer dem, skönt!
Kramar!
Förstår precis dina känslor! Men ibland är det nyttigt att få längta! Kram Caroline
Fint att de kommer hem. Det är ju precis som det ska vara när du längtar! Kram!
Lavendellängtan. Jag vet precis hur du känner dig. Det är så man kn gråta precis hela tiden. Min flicka och jag hade några dagar ensamma förr hösten när storebror och pappa var i Spanien hos nåra vänner. Och jag hade ju tänkt att vi skulle ha så mysigt men jag minns varje kväl vid middagsbordet så hade jag gråten i halsen hela tiden. Jag saknade till och med syskongnabbet, det var ju så tyst hela tiden. Håller med dig, det är bra att minnas melankolin sen. Och ta fram den när man tycker det är för mycket rabalder hemma.
Kram! Härligt det blir imorgon för dig!
Det är verkligen bra att vara ifrån varandra ibland för att riktigt sakna varandra och uppskatta det man har.
Jag har ett distansförhållande så vi saknar varandra varje vecka, jobbigt ibland men det gör också att vi fortfarande är nykära :)
Ha en skön torsdag! Kram
Fint skrivet och vackra bilder!! Tänkvärt! Ja det är lätt att sakna... och sådant minns man inte mycket av när allt stoj och kaos finns runt omkring i vardagen!
Stöööööööööörsta kraaaaaaaaamen aka
Jag förstår dig så väl! När man har dem hos sig kan man längta till egen tid men när man varit ensam ett tag vill man ha dem där igen! Så fina bilder du tagit! Kram Nilla
Being on your own is such fun for a sort time but you will be so overjoyed to have your family back.
Så underbara bilder....förstår precis hur du känner o så vacker du beskriver det ;)) Så härligt att du fått hem dem igen!!
kram kram susanne
Åh, vad jag känner igen det där! Ta vara på känslan och kom ihåg den när det är fullt upp och vardag med familjen igen!
Skicka en kommentar