Äntligen!
Under ett par dagar nu har solen strålat från en blå himmel och det här ljuset är så välkommet och så efterlängtat. Den vita och gnistrande marken hjälper till att skapa det här ljuset och jag insuper det så tacksamt och känner hur livsenergin vaknar på nytt.
Det var dags för detta nu - Vinter!
Vi åker skridskor på vår lilla sjö som nu under julen fryst till och nu ligger stenhård och med en yta som en spegel. Lillebror provar för allra första gången och håller ut i ungefär tio minuter, sen vill han ha skorna på igen.
Solen står fortfarande lågt och strålarna är svaga, nästan guldfärgade men så underbara att känna mot kinden.
Vi åker och ramlar och åker och ramlar. Övning ger färdighet, visst!
Oj vad jag har längtat efter dessa vinterdagar. Förra året blev det ju aldrig ljust kändes det som. Aldrig så kallt att sjön blev till skridskois och aldrig så ljust och glittrande som nu.
Vinter du har varit saknad.
2 kommentarer:
Så fantastiskt vackert du bor. Egen skridskois låter som en saga.Önskar GOD FORTSÄTTNING & GOTT NYTT ÅR /Maj
Så härliga bilder riktigt
häftigt.
Nog kommer man ihåg när ens ungsr
startade med skridskor.
Det var inte bara roligt, men så
småningom så blev det bättre och
bättre.
fina ungar Ni har.
Skicka en kommentar