Naturens krafter

Jo men visst kom jag ut tillslut. Även om det innebar att hela min kropp är som en stor värkande och ömmande muskel efter all snöskottning gårdagens oväder bjöd på. Herre jisses, tror aldrig att jag varit med om att så mycket snö fallit under en så kort tid.
Jag satt hemma och jobbade igår eftersom att ge sig ut på snorhala och illa tilltygade vägar inte kändes som ett alternativ. Satt där hemma och såg vinden och snön vina runt husknuten, det dundrade och smällde och jag kan nästan svära på att jag både såg en blixt och hörde åskan gå. Är det ens möjligt?

Som ni vet var vi ute redan under morgonen och skottade för att ens kunna komma iväg med barnen till skola och dagis. Några timmar senare när jag suttit hemma i värmen och beskådat otyget kunde jag inte ens öppna ytterdörren. Genom att lägga all min kraft på ena axeln och kasta mig mot dörren lyckades jag ändå få upp den så pass mycket att jag kunde ta mig ut och börja gräva. Jag grävde fram trappen, jag grävde fram gården och när jag med värkande kropp sjönk ihop i soffan och diskuterade dagens äventyr med maken kom vi fram till att vi nog tillsammans ägnat nästan sex timmar åt att skotta snö.

Visst är det härligt att bo i skogen, men ibland, när naturen visar vem som bestämmer är man inte så kaxig.