torsdag 4 september 2014

Att minnas





Är det fel att säga att det är åldern?
Jag minns, och jag kan inte minnas att minnena någonsin kommit så ofta som det gör nu.

Jag minns de där dagarna, de som har lagt sig nära hjärtat. 
En doft får mig att minnas den där händelsen jag inte tänkt på på ett halvt liv. 
Varför kommer det till mig nu?

Jag var liten. Och jag var lycklig. Doften i det knarrande huset och gullvivorna i slänten. Hur vi var ett och det daggvåta gräset. Fåglar i Linden och jag barfota på gruset.

Hur tiden gick sakta och hur åren kröp fram. Och jag hade dig. Du var alltid hos mig.
Är det därför det kommer tillbaka? Du ska alltid vara hos mig!
Du kan väl alltid vara här för mig?


7 kommentarer:

Sahra sa...

Fantastisk bild

Gunilla sa...

Minnen är för alltid.

Lena sa...

Så vackert! Både text och bild!

Kram Lena

jamtlandshanna sa...

Jättevackert!

Helenas enkla vardag sa...

Oj vilken vacker bild! Det är väl så att ibland minns man verkligen saker som man knappt mindes innan. Det är nog när man påminns om hur skört livet faktiskt är. Kram och var rädda om er.
Helena

Linda sa...

Vacker bild och vackra ord.

Kram Linda

Titta in hos Thess sa...

Hej vännen !!!
Har läst ifatt lite här inne och inser ju att det jag misstänkte stämmer.....
Att du inte är riktigt ditt gamla jag,men du?
Det är ok!!
Det viktigaste är att du insett att det gått över styr och att det är dax att dra i handbromsen medan du fortfarande är kapabel att göra det för egen maskin ;)
Ta hand om dig.... För det finns bara en du.
Och minnena ....... Dom kan ingen ta ifrån oss .

Kram Thess