Måndag, start på veckan och alltid en ledig dag för Elise. Inget dagis, bara mys med mamma och lillebror. En dag att rå om varandra, en rakt av glädjens dag! Eller??!!
Ja ledig dag är det, det är det inget snack om, men allt det där andra, ja jag vet inte det. Tanken är fin men som det så ofta är så stämmer inte tanken och verkligheten alltid överrens.
Hur ska en ammande småbarnsmamma kunna räcka till för en aktiv treåring? Man får försöka att aktivera alla så gott det går och på bästa sätt för alla inblandade, det går ju alltid ändå. Lyckliga är vi, men en del bråk och bus får man allt räkna med.
Och så denna måndag - studiedag i skolan. En mamma och tre barn hemma. Oj oj oj, bara tanken gör att det snurrar i huvudet, jag blir vimmelkantig. Hur ska vi hantera detta? Vad ska vi göra? Vi kan absolut inte vara hemma alla hela dagen, inte om vi vill att huset ska stå kvar och barn utan blessyrer.
Tillslut tar vi oss till Tekniska muséet, min tanke är att det kanske finns något för alla där. Ja, så länge jag är med så finns det ju i varjefall något för Oskar där.
Har hört om Nasa utställningen som Sverige är först i världen med att visa. Det kan ju vara spännande. När vi kommer dit har damen före oss i kön köpt den sista biljetten till just Nasa utställningen - men de ordinarie utställningarna går bra att se. Tråkigt nog tar Nasa utställningen upp en väldigt stor yta av ordinarie utställningarna. Kvar finns några trötta gamla montrar som visar telefoner och radioapparater, gruvan och några stenar. Vi äter lunch i restaurangen och tittar på det som tittas på kan. När vi beger oss hem känner jag mig lite besviken och jag tycker att utflykten blev lite misslyckad. Jag nämner något om det för mina barn som inte alls förstår vad jag pratar om. För dem var detta ett äventyr - även om de bara fick se en gammal telefon och bygga med lite lego.
1 kommentar:
bara man är tillsammans så är allt bra.
Skicka en kommentar