torsdag 3 september 2015

Visst hjälper vi till!


September, och samma sekund som Augusti övergick i September kom hösten.
Två dagars regn och storm har åter klarnat upp i en ganska så fin sommardag, men mitt hjärta är tungt.

Bilderna som kablas ut från flyktinglägren, sjunkande båtar och döda barn är obeskrivligt och fruktansvärt. En verklighet som faktiskt pågår där ute just nu och det är NU vi måste göra något. Jag känner att jag inte längre kan stå vid sidan och betrakta.

Flera gånger idag har jag gråtit över bilderna på den lille pojken. Det är så lätt att relatera till sig själv när det handlar om barn. Vart är världen på väg? Vart sjutton är mänskligheten på väg?
Nu hjälper vi dessa stackars människor som måste riskera sina liv för att fly från ett land som egentligen är deras.
UNHCR kan man ge bidrag - gör det. Jag har gjort det.
Det finns också organisationer som samlar in kläder, skor etc. leta rätt på de som finns i ditt område. Och du, ta emot dem som kommer med öppna armar.
Det viktiga är att vi gör något - NU!


5 kommentarer:

Sahra sa...

Det är så fruktansvärt. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag måste tvinga mig att titta på bilderna. Och tårarna går inte att stoppa. Jag går och kramar mina barn och känner sådan enorm sorg o vanmakt o ilska
Kram

Lena - gott för själen sa...

Så fruktansvärt hemskt! Jag har självklart skickat ett bidrag. Bland annat till dessa flyktingar. Känns futtigt i det stora hela, men något lite hjälper det väl kanske.

Kram Lena

Mittgodastefinaste sa...

Så rätt.

De här bilderna man har sett i veckan var helt omöjliga att ta in man fick verkligen tvinga sig att titta...

Kram Jenny

Hajan sa...

Välkommen tillbaka , länge sen sist. Tröttnade på matchen och ville
göra något annat, kollade lite om du hade försvunnit till Instagram,
fick då se att du varit i farten ett tag.
J>ag har väldigt sällskap med min blogg, ibland är det 10 som kommenterar ibland bara dotter min.
Jag är ju inte duktig fotograf heller med min lilla kamera, men jag roar mig själv- Välkommen igen och grattis till 10 åren med din make.

hälsar Hajan

Ninelin sa...

Äntligen reaktioner. . . det är illa att det ska behöva vara såhär.

Kram N